Ronneby kyrka

Interiör av södra valvets många bibeltexter

De många bibelorden i Ronneby kyrka är målade som vackra inramade ornament, så kallade kartuscher. I den södra korsarmen går bibelorden runt toppen av valvet på ett mycket effektfullt sätt, och här är också texterna ordnade efter innehållsmässiga grunder. Det handlar om livet i denna världen och om livet efter döden. Österut står några positiva bibelord som behandlar döden som en sömn, de troende utlovas evig salighet. I den västra delen av valvet handlar det om livets fåfänglighet och osäkerhet. 

En mycket svårtolkad vapensköld

I den norra korsarmen sitter kyrkans stora triumfkrucifix och där finns också ett par kalkmålningar, ett konsekrationskors och en vapenbild. Den senare är mycket intressant om än svårtolkad. Den person som har fått sin vapensköld uppmålad på östra väggen har antagligen donerat eller bekostat någon byggnation eller utsmyckning i kyrkan. Det var vanligt att donatorerna fick sina bilder eller vapen målade i kyrkans valv. Vad bilden idag föreställer är ganska svårt att se. Överst ses en hjälmprydnad med tre uppstående sporrar, blomsterställningar eller något liknande. Den röda vapenskölden tycks vara indelad i ett par eller flera fält. Kan man se en person, en fågel eller ett lejon som håller någonting med två händer? Det är ytterst svårt att få ett begrepp om vad det kan vara och i brist på äldre beskrivningar kan vi endast gissa. Harald Andersson har föreslagit att att vapenskölden föreställer Skelm Gerekesens vapenbild. Vissa likheter finns med hans sigill, men det är en mycket osäker tolkning. (Se Harald Andersson, Kyrkorna och staden: länkar till Ronnebys historia s. 55-59). Här nedan presenteras ett annat tolkningsförslag: 

Kyrkans mässhake från 1673 har en vapensköld med en sparre, en fågel och en blomma. Allra överst på skölden finns tre små blomster på ståndare och initialerna AVD (Anna von Dorne).

En eller kanske flera personer av ätten von Dorne ligger begravda i Ronneby kyrka. Nils Månsson Mandelgren gjorde vidstående skiss av en gravsten under sitt besök i kyrkan år 1872. Familjen Dorne kom från Tyskland och var handelsmän i Lübeck. Hermann von Dorne var medlem av rådet och blev borgmästare i Lübeck 1579. Hans första hustru hette Anna. Han var också utsänd som förhandlare för Hansans räkning och besökte Johan III.  År 1577 och 1579 och kom han till det danska hovet och diskuterade öresundstullen med Frederik II.

Hermann von Dornes stora vapensköld hänger i Mariakyrkan i Lübeck 

Hermann von Dornes sigill innehåller en vapensköld med bjälke, fågel, måne och stjärna. Det fanns också en familj von Dorne i Ronneby på 1680-talet. Om man nu jämför vapenbilderna på mässhaken, gravstenen, sigill och den i Mariakyrkan, så finns det likheter med det målade vapnet. Särskilt hjälmprydnadens tre blomster eller ståndare har stora likheter med varandra. På kalkmålningens vapensköld kanske man kan ana en fågel som står på en gren? I så fall är detta med stor sannolikhet von Dornes familjevapen.

Ära vare Gud i höjden

och fred på jorden

Ängel som ser fram mot altaret

Dödsdansen

På korets södra vägg finns en serie bilder i ett långt panorama. Det är den så kallade dödsdansen där olika personer dansar med döden i skepnad av ett skelett. Ursprungligen har det varit 7 meter långt, men idag det är endast mindre del som är så välbehållet att de dansande kan ses. Det har tillkommit på 1580-talet i samband med kyrkas stora renovering, som bekostades av Frederik II. Dödsdans-motivet kalkades över på 1770-talet, liksom flertalet andra målningar i kyrkan. Det var inte reformationen som förbjöd bilderna, utan vitmålningen av kyrkorna skedde långt senare. Dödsdans-motivet togs fram 1911 av konservator allan Nordblad och var då i betydligt bättre skick än nu.

En förnäm man dansar med döden

Längre fram mot altaret träder en elegant man in i dansen. Han har en grön hatt med en stor plym, brunröd kappa och gröna ärmar. Han är beväpnad med ett svärd och i handen håller han ett långt föremål, kanske ett skjutvapen. I en delvis förlorad överskrift till bildserien, kan man fortfarande läsa: …ene transit habet. Dödsdansen är ett motiv som finns i ett fåtal Europeiska kyrkor. De kan vara målade som här i Ronneby eller gjorda som tablåer med enskilda personer, som dansar med en dödsfigur. I Krämarkapellet i S:t Petri kyrka i Malmö har varje dansande par sitt eget fält. I Nørre Alslev på den danska ön Falster, dansar kungen, biskopen, adelsmannen och bonden i en långdans med några mumifierade figurer.

En bondekvinna och hennes man

I den högra delen av panoramat finns de lägre stående klasserna och det går fortfarande att läsa: bonde och bondequinde. Det är bonden med svart hatt, rödbrun kappa och röda hosor. Han har en yxa över höger axel och träder in i dansen med ett benrangel. Nästa par till vänster är avgränsat med en grön växt, och det är bondens hustru som dansar med ett tydligt tecknat skelett. Hon är klädd i en mörk jack med vit krage och hon torkar sina tårar, eftersom det säkert inte är någon lustig dans.

En kristen riddare. Download

En kristen riddare finns målad på korets nordvägg. Det är en livfull skildring där riddaren står mitt i kampen mellan gott och ont. Överst i bilden finns en sol med Kristus som står vid korset och ordet Gud är målat både på grekiska och latin. En ängel kröner riddaren med en segerkrans (Erens crone) och en stråle av Guds ljus träffar honom i bröstet. De onda krafterna syns nere till höger, där ett odjur visar sina lejonklor och en kvinna håller fram en penningpung (Werdens herer). Hela målningen tar sin utgångspunkt i Efesierbrevets skildring av Guds vapenrustning (Efesierbrevet 6:10–20). Paulus uppmanar där läsaren att ikläda sig rättfärdighetens pansar (Gudz harnisk), salighetens hjälm (Salighedz Helm). Beväpna sig med trons sköld (Troens skiold) och sanningens bälte (Sanheds belte). Givetvis har målaren använt sig av den då gängse danska bibelöversättningen.

Människan fångad i ett nät av synder. Download

I korets andra fack, högt uppe i östkappan finns en storslagen detaljerad scen. Det är Människan (Homo) som är fångad i ett nät. De diaboliska krafterna försöker dra ner henne i underjorden, men Guds namn och Kristi kors kan rädda henne från den eviga elden. Åskådaren varnas i skarpa ordalag för syndens eviga straff och uppmanas att söka Herren, medan tid är. De enskilda bilderna är sammankopplade med bibelord, som kan ge hjälp när man ska förstå tanken bakom den stora kompositionen. Den är naturligtvis präglad av den tid den tillkom i och både målare och beställare har haft en avsikt med denna stora framställning, på en av de förnämsta platserna i kyrkan. Bilden speglar trons värld är målad för att förklara trons innehåll och kanske också för att påverka. Vi måste komma ihåg att bilden förverkligas i dialog med betraktaren, den blir till i betraktarens öga. Våra preferenser är inte desamma som de var i slutet av 1500-talet och vi har en helt annan världsbild. Vi skall nu se på innehållet i bilden och också försöka förstå något av dess teologiska koncept.

Överst finns en sol där gudsnamnet JAHVEär skrivet på hebreiska. Från solen går en stråle av Guds ljus ner till den fångna människan. Det handlar inte om Guds milda ljus utan om en treeggad, svärdsformad stråle, som slår ned det onda. Det är samma ljusstråle som finns målad på bilden av den kristne riddaren. De omgivande bibelorden berättar att Gud är vred på synden och vill straffa den (Syrak 12:8) och att Gud är en rättvis domare som alltid kan vredgas (Psaltaren 7:12).

Människan (Homo) är förblindad av ondska (Salomos Vishet 2:21–22) och ser inte sin egen eländiga situation. Hon är fången i syndens nät och bunden till det av mörka krafter, som hon har svårt att motstå på grund av sin svaga natur. Hennes hjärta är förvänt och fördärvat av djävulen, som tagit sin boning i det i form av en orm. Arvsynden ligger som en evig förbannelse över mänskligheten. Människans hjärta är fullt av ondska sedan ungdomen (1 Mosebok 8:21). För femtonhundratalets människor var frågor om Guds straff och människans synd och skuld levande realiteter på ett helt annat sätt än det är för oss.

Kristi kors bärs fram av en man svept i en röd mantel med en enkel gloria utan kors. Kristus brukar vanligen ha korsgloria, men det är troligt att det ändå är honom som är avbildad. Han kommer med räddning från Guds vrede och hans hjälp är nära alla dem som fruktar honom (Psaltaren 85:10). Kristus betecknas som medlaren mellan Gud och Människa (1 Tim 2:5–6) och han frälser oss från och död helvete (Hosea 13:14).

En orm har fått det illfundiga namnet PECCATUM (synder). Den slingrar sig runt ett äpple och har fäst en tråd till människan och biter sig fast i hennes knä. Den vidstående texten handlar om att synden hänger efter oss och gör oss lata och tunga. 

Längst ner i den flammande gula elden finns DIABOLUS(djävulen). Han har ett fult bockansikte med två stora horn och försöker dra ner människan i INFERNUS (underjorden). Den gammaltestamentliga bibeltexten talar om en eld som inte skall slockna och att den blir en fasa för alla (Jesaja 66:24). I bildkompositionen är helvetets eld den negativa motpolen till den eld som omger Gudsnamnet.

En av människans frestelser är också MUNDUS (denna världens goda). Här är rikedomarna framställda som en välklädd rik kvinna och hon utövar sin lockelse på människan genom att dra i ett rep, som är fäst vid handleden. På huvudet har hon ett klot med ett kors. Det är riksäpplet som är symbol för den världsliga makten. Vid hennes fot står en handelsstads rika gåvor och en tung, järnbeslagen kassakista. Hon har byggt ett gediget stenhus. Det ser nästan ut som en kyrka, men ska nog föreställa ett lagerhus, eftersom ett handelsskepp ligger förtöjt vid kajen, strax utanför. Det vidstående psaltarcitatet (Psaltaren 9) är inte ordagrant, men förklarar att alla människors rikedom är ingenting värd.

Ur graven reser sig ett skelett. Det är MORS(döden) som har fäst en snara om människans fot och försöker dra ned henne. Bibeltexten berättar att människan blir till jord (1 Mosebok 3:19) och att Gud straffar synden genom alla människors död (Hosea 13).

Ondskans krafter drar i människan för att få henne på fall. I bildkompositionen är det framställt som olika väsen som har sina trådar fästa på människans kropp och försöker dra henne ner i helvetet. Köttets lustar är framställda som en naken kvinna med namnet CARO(kött) och hon har fäst en lina om mannens liv och drar honom till sig. Den citerade bibeltexten handlar om att i vårt kött finns inget gott (Romarbrevet 7:18).

Människan finns mitt i den dualistiska kampen mellan Gud och djävulen. Hon är blind och ser inte sin utsatta situation, kan inte träffa de riktiga besluten. Synd och skuld blir till ett straff som drar ner henne i underjorden. Syndafördärvet finns i hjärtat, men när tron kommer in i hjärtat bryts syndens makt och räddningen ligger i att sätta sin tro och lit till Kristus på korset och till hans frälsargärning. Bilden om människans utsatta situation är en gedigen Luthersk undervisning, målad för 1580-talets människor, men den påverkar också oss med sitt rättframma och kärva budskap.

Frederik II:s vapensköld

I den östra valvkappan, mitt i kyrkans korsvalv, finns två stora vapensköldar. Den vänstra är Frederik II:s riksvapen och den andra tillhör drottning Sophie. Frederik II deltog i det nordiska sjuårskriget 1563–1570 och såg till att svenskarna fick betala en ofantlig summa för att få tillbaka Älvsborgs fästning. Danskarna gick stärkta ur kriget och Frederik kunde därför uppföra Kronborgs slott i Helsingör och ta öresundstull av de förbipasserande fartygen.  Han stödde konst och kultur och det är troligt att han bidragit till kyrkans reparation och utsmyckning och därför fick sin och drottningens vapensköldar målade på den förnämsta platsen i kyrkan. 

Den starka rivaliteten mellan Sverige och Danmark märktes bland annat i att båda regenterna kallade sig för Vendernas konung. Venderna bodde i norra Tyskland och Pommern. Både Danmark och Sverige gör anspråk på att få sätta tre kronor i sitt kungliga riksvapen. Alltsedan 1200-talet ett har det varit ett svenskt vapen, som Magnus Ladulås hade på sitt sigill. Danskarna tillfogade tre kronor på sin vapensköld under Kalmarunionen för att visa att det var tre kungariken som ingick. När den upplöstes 1524 menade danskarna att Sverige fortfarande skulle lyda under Danmark och de behöll därför de tre kronorna, som än idag sitter på det danska riksvapnet. 

I Frederik den andres vapensköld ingår många olika landområden som tillhörde det danska riket. Längst upp till vänster finns tre blå leoparder och nio hjärtan (Danmarks vapen), Lejon med yxa (Norges vapen), Lejon över nio hjärtan (Jylland), Drake (Pommern/ Venden), Sköld med riddare (Ditmarsken), Tre kronor, (Danmark och Sverige), Guds lamm (Gotland), Två blå leoparder (Slesvig), Tre nässelblad (Holstein), Svan med guldkrona (Stormarn), Två bjälkar på röd bakgrund (Oldenburg), Rött kors i vitt fält (Delmenhorst).

En stenskulptur i södra sidoskeppet. Download

Riddarpar

Kristus med korsgloria

Martin Luther. Download

Detta Lutherporträtt är målat på läder som pressats och fått en försilvring runt om bilden. Luther håller en bok i vänster hand och med texten: VERBUM DOMINI SUFFICIT (Guds ord är tillräckligt. 2 Tim 3:15) och i den andra handen håller han en lagerkvist. Överst till vänster i den försilvrade ramen finns en sol med en uppslagen bok, där det står: VOX DEI(Guds röst). I solen till höger står det skrivet: VERA LUX (Det sanna ljuset). Längst upp finns en överskrift: D.M. LVTHERVS AETAT. XLIX. Under bilden finns årtalet 1532 och inskriften RESTAURATOR  LIBERTATIS  EVANGELII. Den pressade omramningen av Lutherbilden är mycket konstfullt gjord och där kan också ses en svan, en fågel, fågel fenix och en orm. Lutherporträttet i Ronneby kyrka är utfört i samma stil som målaren Lucas Cranach den äldre, annvände sig av i sina många Lutherbilder. Det är sannolikt att porträttet i Ronneby har inspirerats av någon av dessa målningar. I kyrkan ”Hohen Tekla” i Leipzig lär finnas ett Lutherporträtt med exakt samma texter.

Källa: Stig Alenäs, Kalkmålningar i Ronneby Kyrka, Lunds stift i nordost, Glimtar av Blekinges kyrkohistoria, Del 1. Red Jan -Olof Aggedal m.fl. Lund 2018

See all my church frescos at 

Alamy