Fjelie kyrka

Fjelie kyrka är en tidig romansk byggnad i sandsten. Uppförd ca 1130

Kyrkorummet från emporläktaren. Det var byggherren som 
ursprungligen hade sin plats här. Bild. 

Från tornrummet på andra våningen kunde kyrkans förnäma byggherre se ut över kyrkan och vara delaktig i mässans firande. Här uppe var det säkert för honom att sitta, utan att blanda sig med personer från menigheten. Under medeltiden kunde det förekomma mord, till och med inne i kyrkans heliga rum. I Västra Sallerups kyrka finns en igenmurad emporläktare.

Kristoffer på norra sidan av triumfbågen. De 
streckade partierna är ifyllda av konservatorn.
Ladda ned bild. 

Kristoffer är relativt vanlig på norra sidan av triumfbågen, men oftast återfinns han på norra väggen, mitt emot den södra ingången. Legenden berättar nämligen att den som sett kristoffer blir beskyddad från ond bråd död den dagen. Därför var det viktigt att få syn på Kristoffer direkt när man kom in i kyrkan. Ofta är han målad inom en grövre ram. Hans namn betyder Kristusbärare och det hör ihop med den gamla helgonberättelsen som man läste i den mycket spridda boken Legenda Aurea, vilken hade sammanställts av Jacobus de Voragine 1267. Kristoffer, som egentligen hette Reprobus, ville tjäna Kristus genom att bära människor över en flod. En dag kom verkligen Kristus som ett barn och det var så tungt att Kristoffer var nära att ge upp. Som ett bevis att det verkligen varit Kristus, som han burit över, började Kristoffers trästav att växa och få blad. Cecilia Hildeman Sjölins avhandling Bilden texten och kyrkorummet, behandlar kristoffersmotivet. I Skåne finns ett flertal kyrkor som har en Kristoffersbild. Till exempel Araslöv, Bollerup, Sövde, Ö. Vemmerlöv, Hammarlunda och Kävlinge gamla kyrka.

Christopher i St Telio´s church

I triumfbågen: Helgon med bok 

Majestas domini från 1150-75. Ommålad ca 1300 till treenigheten. Bild. 

"Treenigheten" eller "Nådastolen" är en ommålning av den romanska Kristusbilden. När teologin ändrade sig i början av den gotiska perioden blev det aktuellt att mera betona Kristi försoningsoffer på korset. Då tillfogande man den korsfäste Kristus i faderns knä och den helige andes duva satt någonstans på korset. På så vis framhävdes mässoffret och Kristi offerdöd som en del av den treenige guden. Under mässans liturgi placerades offergåvorna bröd och vin på altaret och lyftes upp (elevation) mot den himmelske Kristus under instiftelseorden.

De romanska absidbilderna ändrades i början av 1300-talet, så att de mer passade in i tidens teologi. Liksom i Bjäresjö retuscherade snårestadsmästaren eller hans verkstad Kristusbilden och lade till den korsfäste. Flera andra detaljer korrigerades. På vardera sidan om fönstret står sex apostlar i rundbågar. Deras ansikten förlorade sin stela romnaska högtidlighet och fick livligare drag med fläckar på kinderna. De är svåra att identifiera, men man förmodar att Thomas står till vänster om fönstret och Paulus till höger (Rydbeck, Monica Senromansk …). 

Bilderna har ursprungligen varit belagda med metallplåtar, som suttit fast med stift i murbruket. Centralgestaltens gloria kantas av rester av stift och det kan ha varit förgyllda metallplattor som utgjort en blänkande strålglans. Flera andra glorior har också märken efter nitar, liksom livets bok och figurernas armar. Här kan kopparplattor varit fastsatta som dekor. På Kristusbilden i Övraby kyrka sitter fortfarande en kopparplåt, som utsmyckning på ärmuppslaget.

Kristus i mandorla med de fyra evangelisterna. Bild.

Kristus sitter på regnbågen och har sin högra hand lyft till välsignelse. I den vänstra håller han livets bok. Här är den inte uppslagen vilket ofta brukar vara fallet och då syns texten från något Jesusord. I figurens knä finns den korsfäste Kristus tillmålad på 1300 talet, och då får huvudpersonen kanske tolkas som Gud fader själv. Andens duva syns strax över korset. Fötterna är placerade på ytterligare en liten regnbåge. Bilden är något otydlig och det kan också föreställa jordkretsen eller en liten platta, vilket kan förekomma på andra liknande kristusmålningar. Regnbågsmandorlan är inskriven i en större ellips och här finns de fyra evanglistsymbolerna med en bok vardera. En ängel för Matteus, en  örn för Johannes, ett lejon för Markus och en oxe för Lukas. Vid sidan av Kristus finns traditionsenligt hans närmaste personer, Maria på norra sidan och Johannes döparen på den södra. Längst in mot mandorlan står en ängel på vardera sidan.

Blidkompositionen med Kristus i sitt majestät (Majestas domini), inskriven i en mandorla och ridande på regnbågens skyar härstammar från bilder av den romerske kejsaren, sittande på en tron, flankerad av vasaller och underlydande. Inom den bysantinska konsten återgavs Kristus som allhärskaren (Pantokrator) och vid sin sida hade han Maria och Johannes döparen (deesis). I Istanbuls nationalhelgedom Hagia Sofia, finns en rad berömda mosaiker med dessa motiv. I väst utvecklades bilderna under 400-talet till att omfatta Petrus på högra sidan om Kristus med himmelrikets nycklar och Paulus på den vänstra med en lagbok i handen (traditio legis). De fyra evangelistsymbolerna omgav ofta Kristusbilden. Runt härskaren kunde det förekomma ytterligare några heliga personer och ibland alla de tolv apostlarna. I uppenbarelsebokens fjärde och femte kapitel skildras hur den himmelske härskaren sitter på regnbågens tron: ”Helig, helig är Herren Sebaot, hela jorden är full av hans härlighet.” Under medeltiden utvecklades motivet ytterligare och nådde sin största utbredning under den karolingiska perioden. På 1200-talet blev detta den vanligaste bilden i den romanska kyrkans absid. I de skandinaviska kyrkorna är de sydeuropeiska och bysantinska influenserna tydliga. Bildkompositionen är också vanlig i tympanonfältet över kyrkportaler och i medeltidens kolorerade bokmanuskript. (Alenäs, Stig Majestas domini och Wikipedia.)

Apostlarnas ansikten har målats om på 1300-talet. Snårestadsmästaren har då gjort ansiktsdragen livligare och mer uttrycksfulla med bruna konturlinjer. På 1200-talet hade den romanske målaren gjort ansiktena efter sin tids ideal, en stram högtidlighet med stora ovala ögon och näsan som en fort-sättning på den böjda ögonbrynsformen. Detta var den bysantinska stilen, som utbrett sig ända hit till Skandinavien. 

Den yttersta domen. Kristus med Maria och Johannes döparen 

Himmelsfärden. Jesu mantel syns överst i bilden

Pingstundret. 15 tungor av eld fördelar sig på apostlarna
Ladda ner bild.

Himmelskröningen. Kristus sätter kronan på Maria

Två helgon. Till höger Maria Magdalena med balsamkruka

Katarina med hjul. Margareta med kors och nedtill en drake 

Icke identifierad ärkebiskop
Ladda ner bild.

Petrus korsfäst med huvudet nedåt 

En profet och Gideon med fårskinnet (Domarboken 6)

Noa tillverkar en klinkerbyggd båt med fem bord 

Noa ger sig ut i arken och vinkar farväl till sin hustru Waila.
Ladda ned bild. 

Enligt en apokryf legend hade Noa två fruar och när syndafloden steg lämnade han kvar den ena på stranden. I arken har han tagit med sig några djur. I aktern sitter en örn och en kanin.

Två sittande profeter eller helgon

Petrus försöker gå på vattnet 

Jesus räddar Petrus när han sjunker ner i djupet

Dopfunten med en bild av Jesu dop

Astronomiskt ur tillverkat av prosten Emil Ahrent 

See all my church frescos at 

Alamy

Ett bildspel om kyrkan finns på Kyrkoguiden. 

Källor: 

Haastrup, Ulla (Red) Danske kalkmalerier. Tidlig gotik... s 162. 
Banning, Knud Kalkmalerier i Skånes, Hallands og Blekinges Kirker 1100-1600 s 47-52.
Bolvig, Axel Kalkmalerier omkring Øresund s 77-80.
Rydbeck, Monica Senromansk absiddekor i Fjelie kyrka… Fornvännen 1949